Vid sekelskiftet
år 1700 ägdes Millomgården av staten. Bonden som brukade jorden kallades
åbo och betalade ett årligt arrende till staten.
Men staten (läs: kung Karl XII) behövde snabba
pengar och beslöt att sälja gårdar till sina brukare och istället kräva skatt
av den nye ägaren varje år. Priset sattes till 5 årsarrenden.
Så skedde också med Millomgården som den 17 juni 1703 såldes till åbon och ryttaren Sven Arvidsson.
Priset kan verka lågt men det gällde att bonden hade råd att köpa gården och började betala skatt annars kunde adeln börja köpa upp gårdar och många av dem bodde ju på säterier som var befriade från skatt till kronan.
Så skedde också med Millomgården som den 17 juni 1703 såldes till åbon och ryttaren Sven Arvidsson.
Priset kan verka lågt men det gällde att bonden hade råd att köpa gården och började betala skatt annars kunde adeln börja köpa upp gårdar och många av dem bodde ju på säterier som var befriade från skatt till kronan.
Läge
Husens placering i byn liksom åkrarnas placering i
socknen har växlat genom åren. På 1700-talet låg gården mitt i byn, mellan två
skattegårdar, därav namnet.
På kartan till höger som är från 1792 ser vi
kyrkan i den gröna ytan och Millomgården vid bokstaven ”L”. Dagens bostad ligger vid markeringen ”B2” som på den
tiden var en annan gård.
Åkrarna var spridda på c:a 30 olika platser i
socknen, alla skulle ha del i all jord.
Vägen genom byn tillkom på 1930-talet och passerar
rakt genom dåvarande Millomgård.
Laga skiftet
Vid laga skiftet 1852 fick gården sitt nuvarande läge. Genom köp i samband med skiftet tillfördes 1/8 mantal Stutagård. Vid denna tid var gården delad och ägdes av två syskon, Johannes Bengtsson och Cajsa Bengtsdotter, men delningen upphörde 14/3 1870 då Cajsas son Anders köpte sin morbrors lott.
Ny ägare
Idag delas inte gårdar vid arvsskifte utan barnen blir delägare, vilket i längden blir alltför splittrat, därför såldes gården 2006 till en (blivande) arvinge nämligen Magnus Andersson, 10:e generation fter Sven Arvidsson.
